Vem bär ansvaret?

När ansvariga ställs inför förslag om amnesti, stopp för utvisningarna mm. finns en tendens att lägga över ansvaret på varandra. Stefan Löfven och Morgan Johansson brukar hänvisa till Migrationsverkets självständighet, medan Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör, brukar hänvisa till gällande lagstiftning. [Se januaribeskyllningarna]

Här vill vi klargöra var ansvaret ligger, och vilka möjligheter de olika aktörerna har. Sidan är under utveckling.

Vem bär ansvaret?
  • Regeringen, under ledning av statsminister Stefan Löfven, tar fram förslag till nya lagar.
  • Riksdagen, som består av våra folkvalda politiker, fastställer lagarna.
  • Medlemmar i de politiska partierna utvecklar och beslutar tillsammans grunderna för partiets politik i olika frågor.
  • Migrationsverket, under ledning av generaldirektör Mikael Ribbenvik, tolkar lagen och ger direktiv till handläggarna om hur den ska tillämpas.
  • Tjänstemännen, dvs. Migrationsverkets handläggare, har ett eget ansvar att tolka lagen, direktiven och barnkonventionen.
  • Migrationsdomstolarna, bestående av en domare och tre politiskt tillsatta nämndemän, ska självständigt bedöma om utredningen är rättssäker utifrån gällande lagstiftning, oberoende av regeringens riktlinjer och migrationsverkets praxis.
  • Migrationsöverdomstolen ska ta upp fall som är av principiell betydelse och som kan medföra prejudikat.
Vad kan regeringen göra?
  • Besluta om moratorium, dvs. omedelbart stopp för alla utvisningar (även frivilliga) till Afghanistan tills ett formulerat villkor är uppfyllt, t.ex. att lag om amnesti trätt i kraft eller att säkerhetsläget kraftigt förbättrats.
  • Ta fram ett lagförslag om amnesti för vissa flyktinggrupper.

Vad kan riksdagen göra?
  • Riksdagsledamöter kan lägga fram motion (förslag) om moratorium, amnesti, lagändringar mm.
  • Riksdagsledamöter kan rösta för eller emot ett förslag, oberoende av vad deras eget parti säger.
  
Vad kan Migrationsverket göra?
  • Införa ett omedelbart stopp (moratorium) för alla utvisningar (även frivilliga sådana) till Afghanistan, med hänsyn till det aktuella säkerhetsläget och i väntan på det kommande rättsliga ställningstagandet.
  • I det rättsliga ställningstagandet ta hänsyn vad Afghanistanexpertersäger om möjligheterna att gömma sig i Afghanistan, och Lifos prognos om en fortsatt successiv försämring av situationen i Afghanistan. 
  • Ompröva slarvigt/okunnigt utförda utredningar, inklusive sådana där man satt åldern 18+ utan att göra en individuell åldersbedömning. [Se en lång rad av exempel        
  • Följa sina egna riktlinjer, dvs. rättsprincipen ”benefit of the doubt”, när det gäller åldersbedömning, vilket också är i enlighet med uttalande från Barnombudsmannen och Justitieombudsmannen. 

 Vad kan Migrationsdomstolarna göra?  
  • Förhålla sig mer fritt och kritiskt i förhållande till Migrationsverkets bedömningar i utredningarna.
  • Tillämpa rättsprincipen ”hellre fria än fälla” när det gäller åldersbedömningar.
  • I högre grad, när så begärs, låta den asylsökande framföra sin sak i muntlig förhandling.
Vad kan Migrationsöverdomstolen göra?
  • I högre grad bevilja prövningstillstånd.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar