Vad kostar en invandrad ungdom?

Ungefär 9000 ungdomar beräknas omfattas av den "nya gymnasielagen". Kostnaderna under 2018 för kommunerna och studiemedel beräknas till 600 miljoner kronor. Kostnaderna för Migrationsverket, domstolarna mm. är cirka 100 miljoner kronor, motsvarande 100 - 1000 utvisningar.

De sammanlagda kostnaderna blir cirka 80 000 kr per person under 2018. Vinsten per utebliven utvisning blir 20 000 - 900 000 kr. 

Kostnaderna för utvisningarna är skyhöga - låt dem stanna!  23.3.2018

Apropå kostnader #Vi står inte ut 30.1.2018  Kostnaderna jämförs mellan att låta ungdomarna stanna och att utvisa dem. Det senare blir mycket dyrare om alla kostnader räknas in.


Vilka ekonomiska kostnader respektive vinster har vi för invandrare? 


Åsikterna går isär. Här tittar jag på tonåringar.

En 18-åring född och uppvuxen i Sverige lär 2013 ha kostat familjen ca 1,4 miljoner kronor. Enligt Skolverket 2013 kostade dagis kostar 124 000 kronor per år, totalt cirka 500 000 kronor. Grundskolekostnaden var 93 000 kronor per år, för tio år 930 000. Sammanlagt blir det 2,83 miljoner kronor. Så tillkommer hälsovård, dvs. barnavårdscentral och vaccinationer, och sjukvård. Socialtjänst och polis blir inkopplade ibland. Den totala kostnaden för en 18-åring är då i storleksordningen 3 miljoner kronor, cirka 170 000 per år. 

Importerar vi en 16-åring kostar blir kostnaden mindre än 0,5 miljoner kronor tills hen är 18 år. Vi har sparat cirka 2,5 miljoner kronor.

Men 18-åringar i Sverige är sällan "produktiva", dvs. jobbar in mer pengar än vad de kostar. När blir de det?

Artonåringar behöver i regel ytterligare några år i skolan, oavsett var de är födda. Kostnader för mat, husrum, skolgång etc. torde vara lika stora.

Efter gymnasiet tar den "svenska" artonåringen kanske ett sabbatsår och en lång utbildning innan hen blir "produktiv". Den "importerade" artonåringen kan vara i jobb vid lägre ålder, om hen väljer en kortare utbildning. Idag förväntas för övrigt "importerade" artonåringar att försörja sig själva. Om det skiljer två år mellan de två grupperna så kostar den som fötts i Sverige ytterligare 340 000 kronor mer än den invandrade.

Detta borde naturligtvis studeras närmare.

Sveriges befolkningsstruktur ser ut som en gran som hela tiden växer på höjden, dvs. vi blir allt äldre. 40-talisterna och deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn utgör de längsta grenarna. Invandrarna är förhållandevis unga och fyller ut mellanrummen mellan de långa grenarna, framför gapet mellan barnen och barnbarnen (25-40 år). Så småningom kommer deras barn och barnbarn att fortsätta fylla ut gapen mellan grenarna, och granen kommer allt mer likna en kub med ett spetsigt tak.

Enligt vissa forskare ger detta förutsättningar för en varaktigt högre ekonomisk tillväxt. Enligt andra kan man inte på förhand avgöra om invandring bidrar till BNP-tillväxten.

Nysvenskarna som kostar oss mest  Para§graf 12.2.2018

Därför behöver vi de nyanlända  Expressen 7.2.2018

Flyktingarna orsaken till god ekonomi  Paul Hansen, ETC 12.10.2017

Forskare tvistar om flyktingar ökar tillväxt  DN 7.12.2016
Rapporten finns i skrivande stund ännu inte på Delmis hemsida





En analys av svensk invandringsdebatt.  Bokanmälan, Ekonomisk debatt  6-2914

Jan O Karlsson: Vad kostar invandringen?  Global utmaning ca 2010

Vad kostar en svensk?  Cornucopia 22.11.2012

1 kommentar:

  1. Intressant. Håller med om att det kanske bör studeras närmare, även om det ofta hävdas att "vi ska inte ta hänsyn till kostnader när det gäller vår humanitära plikt att hjälpa människor som flyr". För stora grupper är ändå frågan om pengar viktig. Tänker också att det är lite fel att förutsätta att "svenska" ungdomar studerar vidare efter att ha tagit ett sabbatsår, medan "importerade" börjar jobba tidigare. Det ger ingen rättvis och jämförbar bild. Man ska också ta hänsyn till att det tar längre tid för de invandrade ungdomarna att klara skolan pga att de måste lära sig språket, och i många fall också ta igen skolgång de missat då de levt som papperslösa i Iran eller varit på flykt under många år.
    Men, som sagt, jag hoppas att forskningen kan ge besked på ett sånt sätt att vi kan slippa se afghanska ungdomar som en kostnad, och i stället betrakta dem som en långsiktigt lönsam investering.

    SvaraRadera