Om apatiska ungdomar

Uppdatering 30.7.2017. Ytterligare ett fall som tycks vara hotande uppgivenhetssyndrom har identifierats. Skolkurator säger upp sig i protest mot hantering av nyanlända ungdomar  Dagens integration 20.7.2017

I skrivande stund, valborgsmässoafton 2017, finns två ensamkommande apatiska ungdomar identifierade. Det kan finnas fler. Detta är en faktaruta för "anhöriga" och för personal inom sjukvården, socialvården och migrationsverket.

Vanligen talar vi om apatiska barn som vårdas av sina föräldrar. Sedan 2015 finns en diagnoskod för "uppgivenhetssyndrom". De som har fullständigt personnummer (dvs. uppehållstillstånd) kommer med i Socialstyrelsens statistik. De som saknar uppehållstillstånd kommer inte med. 

Antalet ökar. Några siffror för 2016 finns inte. År 2015 registrerades 64 personer, varav 58 under 18 år. Man räknade med ett nittiotal oregistrerade. 

Det gemensamma för de två fallen ensamkommande ungdomar som jag känner till är att de hittat en ställföreträdande "mamma" som de klamrar sig fast vid som ett sista hopp. I annat fall hade de troligen inte varit vid liv idag. Att vara apatisk, totalt uppgiven, är ett livshotande tillstånd. 

Uppgivenhetssyndrom grad I: Icke-verbal respons, nickar, sänker blicken. Gör saker på uppmaning, klär sig, borstar tänderna. Kan förmås att gå med hjälp. Matas, tuggar och sväljer. Hör/reagerar på enstaka händelser, kan ibland titta upp.

Uppgivenhetssyndrom grad II: Ingen respons, inga ord, blundar. Kan inte ta hand om sig, måste kläs, enkopres, enures. Ligger, står inte på sina ben, faller ihop, inget ansiktsuttryck. Sondmatas. Helt avskärmad. 

I bakgrunden finns traumatiska händelser som kan ha drabbat ungdomen, eller som drabbat familjemedlem och ungdomen tvingats bevittna. Det kan vara sådant som är extremt svårt att berätta i en intervjusituation. Ungdomen kan då te sig oklar, inte veta, inte kunna berätta sin historia. 

De medicinska diagnoser som kan användas är 
  • F 32.3 Svår depressiv episod med psykotiska symtom, vilket inkluderar "psykomotorisk hämning eller stupor av allvarlig grad. För mindre allvarliga fall, grad I
  • F 32.3A Uppgivenhetssyndrom. För mer allvarliga fall, grad II 
  • Z65.8A Problem i samband med flyktingskap och asylsökande. 

Vad kan vården göra?
  • "Se" personen och fråga vad som hänt både här och i hemland.
  • Använda tolk som ungdomen litar på.
  • Återbesök för funktionsbedömning och viktkoll.
  • Diagnosnummer vid varje besök.
  • Vara beredd att skriva intyg till Migrationsverket.


Läkarutlåtande och intyg för asylsökande  Internetmedicin.se Uppdaterat 19.8.2016



PM intyg gällande papperslösa 2010-02-01  Rosengrenska / Läkare i Världen


Läs mer

Se också avsnittet om psykisk hälsa.  


Barn med uppgivenhetssyndrom  Socialstyrelsen









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar