måndag 26 december 2016

Migrationsverket svarar på frågor

Brevväxling med Migrationsverket på deras Facebooksida.

Brevväxling 1

Fråga Jag skulle vilja veta hur Migrationsverket tänker kring "hellre fria än fälla" när det gäller åldersuppskrivningar. Tänker ni ändra er nuvarande praxis?


Svar: Det finns för närvarande inga sådana planer

Fråga: Varför har ni denna praxis trots att den går emot rekommendationerna? Om det inte är "uppenbart" att vederbörande är över 18 ska hens uppgivna ålder gälla. Det betyder att om någon, efter okulär eller medicinsk bedömning, skulle kunna vara under 18 så ska den uppgivna åldern gälla. Varför följer inte Migrationsverket rekommendationerna?

Svar: Begreppet uppenbart handlar om den inledande bedömningen, den är inte kopplad till den slutgiltiga bedömningen av ålder som görs i samband med asylbeslutet.
När en person uppsöker Migrationsverkets ansökningsenhet första gången och uppger sig vara ensamkommande under 18 år gör Migrationsverket vid registreringen en initial bedömning om åldersuppgiften som sökande lämnar är uppenbart felaktig, dvs. att personen i fråga är vuxen. Om det är uppenbart att personen är över 18 registreras den som vuxen. Det ska röra sig om uppenbara fall, d.v.s. fall där var och en utan närmare överväganden klart kan konstatera att det rör sig om en vuxen person.

I ett så tidigt skede rör det sig inte om någon egentlig bevisvärdering från Migrationsverkets sida, utan snarare ett ansvarstagande för att inte registrera uppgifter som var och en kan se är felaktiga. I de fall det råder tveksamheter sker en slutlig bedömning först vid beslutstillfället.

I ärenden där det alltså råder tveksamheter kan personen självmant lämna in bevisning till stöd för sina åldersuppgifter som sedan bedöms av Migrationsverket vid beslutet i ärendet. Kommunernas socialtjänster har också möjlighet att inkomma med underlag. I de fall en asylsökande inte genom dokumentation eller muntligen kan göra sin ålder sannolik kan denna inkomma med resultatet av en medicinsk åldersbedömning. En sådan innebär för närvarande en allmän undersökning av pediatriker samt röntgen av tänder och handled, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Om en sådan lämnas in är det en pusselbit i underlaget som används för att bedöma om någon är under eller över 18 år. 

Det Migrationsverket och domstolarna måste gå efter är att det i lagstiftningen åligger den asylsökande att göra sin ålder sannolik. Det är alltså så att bevisbördan faktiskt ligger på den sökande. 
Fråga: Men varför väljer Migrationsverket nästan alltid 18 eller mer när tveksamhet föreligger? Är den åldern alltid sannolik när ID-handlingar saknas? Varför kan den uppgivna åldern inte vara lika sannolik? Om den medicinska undersökningen visar t.ex. 16-18 så kan mig lika väl sätta 16 eller åtminstone 17. Varför händer inte det?

Svar: I samband med sammantagen och slutlig bevisvärdering ska eventuella tvivel kring den sökandes uppgivna ålder tolkas till dennes fördel. För det fall att bedömning görs att den sökande inte har gjort sin uppgivna minderårighet sannolik ska födelsetid registreras som motsvarar 18 år, myndighetsåldern i Sverige, vid beslutstillfället. Med vänlig hälsning xxxx, Migrationsverket

Fråga: "Ska sannolik födelsetid registreras som motsvarar 18 år". Var finns det nerskrivet? Order från chefen, eller inskrivet i lagen? 

Brevväxling 2

Fråga: Vad är det för syfte med att skriva upp åldern en dag? Är det för att kunna säga "du ljuger" som antyds här?  https://www.blankspotproject.se/allt-fler-sjalvmordsforsok-pa-asylboenden/  

Svar: Vi kan inte svara om det specifika enskilda fall som skrivs om i artikeln, men generellt så gäller: Vi fastställer inte en kronologisk ålder, utan vi bedömer om personen ska räknas som under eller över 18 år, dvs. som barn eller vuxen. Om det är kort tid, exempelvis en dag, mellan den registrerade åldern och den justerade åldern upp till 18 år, så blir det en "kort" justering. Den justerade åldern skrivs alltså utifrån det datum då personen fyller 18 år och räknas som vuxen.

Fråga: Svårt att förstå. Varför inte invänta den "naturliga" 18-årsdagen? Vad är vitsen? Dessutom - den justerade åldern skrivs utifrån det datum som Mig sätter ålder 18 år, eller hur? Det är ju inte den dag personen fyller år, det är ju oftast en annan dag som är relaterad till den dag man föddes.


Brevväxling 3

Fråga:Vad är det för syfte med att skriva upp åldern en dag? Är det för att kunna säga "du ljuger" som antyds här? (Apropå artikeln Allt fler självmord på asylboenden)


Svar: vi kan inte svara om det specifika enskilda fall som skrivs om i artikeln, men generellt så gäller: vi fastställer inte en kronologisk ålder, utan vi bedömer om personen ska räknas som under eller över 18 år, dvs. som barn eller vuxen. Om det är kort tid, exempelvis en dag, mellan den registrerade åldern och den justerade åldern upp till 18 år, så blir det en "kort" justering. Den justerade åldern skrivs alltså utifrån det datum då personen fyller 18 år och räknas som vuxen.

Fråga: Svårt att förstå. Varför inte invänta den "naturliga" 18-årsdagen? Vad är vitsen? Dessutom - den justerade åldern skrivs utifrån det datum som Mig sätter ålder 18 år, eller hur? Det är ju inte den dag personen fyller år, det är ju oftast en annan dag som är relaterad till den dag man föddes.

Svar: Om åldern skrivs upp är födelsetiden som registreras den som motsvarar 18 år, vilket är myndighetsåldern i Sverige. 

Fråga: Vanligtvis "friar man hellre än dömer". Migrationsverket gör tvärtom. Om det var möligt att bedöma någons ålder genom att titta på dem skulle det inte behövas några id-kontroller på systemet eftersom personalen skulle kunna se hur gamla alla är. 

Svar: Vet inte om jag förstår riktigt vad du menar. Men så här jobbar vi: När en person uppsöker Migrationsverket första gången och uppger sig vara ensamkommande under 18 år gör vi en initial åldersbedömning. Endast om det är uppenbart att personen är över 18 registreras den som vuxen. Men det ska röra sig om uppenbara fall där var och en utan närmare överväganden klart kan konstatera att det rör sig om en vuxen person. Senare i asylprocessen i samband med en sammantagen och slutlig bevisvärdering ska eventuella tvivel kring den sökandes uppgivna ålder tolkas till dennes fördel.

Frpga: Vad är anledningen till korta uppskrivningar, från en dag till några månader? Varför låter man inte personen "behålla" den ålder hen uppgett? Det ter sig väldigt irrationellt att göra så här. Dessutom ska ju den sökandes uppgivna ålder tolkas till dennes fördel, så i så fall ska man ju låta hen "behålla" sin ålder. Det kan inte vara till hens fördel att skrivas upp, och tvivel om vederbörande är 17,1, 17,2 eller 17,3 månader går väl inte att undanröja?

Svar: Det kan finnas flera anledningar. Exempelvis kan vi ha mottagit ID-handlingar som visar ett annat födelsedatum eller så kan den sökande senare i processen ha fått ny information om sin födelsedag/ålder. 

Fråga: "Senare i asylprocessen i samband med en sammantagen och slutlig bevisvärdering ska eventuella tvivel kring den sökandes uppgivna ålder tolkas till dennes fördel." Men nästan alltid skriver ni upp åldern till 18+? På vilket sätt är det till den sökandes fördel?

Svar: Om det finns tvivel kring den sökandes uppgivna ålder så ska tolkningen göras till den sökandes fördel. Om det inte råder tvivel och utredningen visar på en sannolik ålder över 18 år så justeras åldern uppåt.

Fråga: "Utredningen visar på en sannolik ålder över 18 år". Hur går utredningen till? Hur dokumenteras den? Finns det checklistor? Kvalitetskontroll?

Svar: Vid asylutredningen ska den sökande göra sin identitet sannolik, och där ingår även ålder. Bevisningen kan vara muntlig eller skriftlig. Exempel på skriftliga bevis är id-handlingar, skolbevis eller intyg från läkare. Bedömning av muntliga uppgifter ska ske i enlighet med etablerade principer där bedömning bl.a. omfattar om berättelsen är sammanhängande, detaljerad och inte strider mot allmänt kända fakta eller aktuell landinformation. I den slutliga bedömningen ska beaktas om den sökande har gjort ett ärligt försök att styrka sina uppgifter med skriftlig bevisning. Det förs protokoll under hela asylutredningen. Migrationsverket gör en samlad bedömning av all bevisning som lämnats i ärendet. Beslutet, där bedömningen av ålder ingår, kan överklagas. Här hittar du mer information om bedömning av ålder i asylärenden: http://www.migrationsverket.se/.../Aldersbedomning.html


Brevväxling 4

Fråga: Kan handläggaren välja vilken ålder hen ger till det asylsökande barnet?

Svar: Den bedömning som Migrationsverket gör är endast om personen är över eller under 18 år, dvs om hen är vuxen eller inte.

Fråga: 1. Kan handläggaren fritt välja att bestämma om den asylsökande är över eller under 18 år? 2. Vem är det som sedan sätter åldern 18,1 år, 19 år etc?

Svar: Den här frågan har vi besvarat. Den bedömning som Migrationsverket gör är endast om personen är över eller under 18 år, dvs om hen är vuxen eller inte. 

Fråga: 

Svar: Hej, det är svårt att förstå vad exakt du frågar efter men jag gör ett försök till:

Fråga 1: Står det handläggaren fritt att välja "under 18" eller "över 18", allteftersom hen tycker det är befogat? 


Svar: Frågan om ålder utreds under asylutredningen. En asylutredning syftar till att klarlägga den sökandes identitet och eventuella skyddsskäl. I identiteten ingår att kunna göra sin ålder sannolik och det är den sökande som har bevisbördan för att göra sannolikt att han/hon är under 18 år.

I samband med asylbeslutet gör Migrationsverket en samlad bedömning av all bevisning som lämnats in, id-handlingar, muntliga uppgifter och annan typ av skriftlig bevisning för att avgöra om åldersuppgiften är sannolik. Om den samlade bedömningen inte är att personen sannolikt är under 18 år, kommer åldern att skrivas upp. Observera att det inte är så att myndigheterna bestämmer en ålder, utan det är en bedömning som görs huruvida någon är under eller över 18 år.

Beslutet undertecknas av föredragande handläggare och beslutsfattare, och kan alltid överklagas till förvaltningsrätten som alltid gör en egen bedömning.

Fråga 2: Eller finns det någon regel att i stort sett alla ska bedömas som "över 18"?

Svar: Nej, det finns ingen sådan regel. Förra året avgjordes nästan 9 300 ärenden som gällde ensamkommande barn, och dessa bedömdes alltså vara barn. Samtidigt fick omkring 3 200 personer åldern uppskriven under förra året.

Fråga:  1. Om det är svårt för handläggaren att avgöra över eller under 18 år, och bevisningen är tveksam - kan handläggaren sätta under 18? I enlighet med JO:s rekommendationer?
2. Fick ingen av de 9300 åldern uppskriven? Inte ens till 17,5?

Brevväxling 5

Fråga: Finns det någon lathund, checklista eller dylikt när det gäller att bedöma om en asylsökande är under eller över 18? Hur jobbar ni för att bedömningen ska vara likartad mellan olika handläggare och i olika delar av Sverige?

Svar: Migrationsverket arbetar ut efter den lagstiftning som finns i Sverige.


Den som söker uppehållstillstånd i Sverige har att göra sin identitet sannolik. I identiteten ingår personens födelsetid, förutom namn och som huvudregel medborgarskap. Födelsetiden gör man normalt sett sannolik genom att visa upp någon form av identitetshandling. För sökande från vissa länder är det svårt eller omöjligt att få en identitetshandling på grund av administrationen i hemlandet. Migrationsverket gör dock alltid en sammantagen bedömning av all bevisning som finns i ärendet såsom bland annat den sökandes muntliga berättelse.


Migrationsverket gör en samlad bedömning av all bevisning i ett ärende enligt principerna om fri bevisvärdering och fri bevisföring. Migrationsöverdomstolen har slagit fast att det i första hand är skriftlig bevisning som är aktuellt men Migrationsverket bedömer alla uppgifter som finns i ärendet. I vissa fall finns bara den sökandes muntliga berättelse och då är det den Migrationsverket utgår ifrån i sin bedömning. Huvudregeln är att verket ska ta ställning till frågan om sökande är underårig eller vuxen i samband med beslut om uppehållstillstånd men kan göra undantag från denna huvudregel.


Den som åberopar att hen är ett barn, dvs under 18 år, har att göra detta sannolikt. När det gäller frågan om en person är underårig eller inte, bedömer Migrationsverket inte personens faktiska ålder. Det finns i dagsläget inga metoder för att avgöra en persons faktiska ålder. Migrationsverket bedömer således endast om personen är över eller under 18 år. Migrationsverket informerar också den sökande om att denne har möjlighet att lämna in en medicinsk åldersutredning till stöd för att hen är underårig.


Migrationsverket har också en utredningsskyldighet och kan begära in yttranden från socialtjänsten som en del av utredningen av en sökandes ålder. I sådana fall inhämtar socialtjänsten i sin tur information från personer som de anser kan lämna relevanta uppgifter om den sökande, tillexempel lärare, rektorer, tränare och andra som har träffat den sökande under tiden i Sverige.


Migrationsverket gör slutligen en samlad bedömning av alla uppgifter (bevisunderlag) som kommit in gällande ärendet inklusive den muntliga utredningen som hålls på Migrationsverket.


Brevväxling 6

Fråga: Anses det vara okey att en handläggare bedömer åldern under/över 18 år utan att någonsin träffat den asylslökande?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar